Denna torsdagen är inte mitt liv. Och tur är väl det. Suck. Äsch, jag struntar i detaljerna, lika bra att skylla på det som skyllas bör. PMS. Sådant som jag annars viftar bort med ett skratt får mig att gråta av ilska. Hormonerna dansar hambo med mig och jag hinner inte hålla takten. Alltså blir jag trampad på tårna, skuffad mot väggen och till sist snubblar jag och ramlar omkull. Smidig som en uppsvälld val. Och vet ni, pepparkakor gör mig inte snällare, tro mig. Jag har satt i mig xx antal.
Och nu dags för den sliskigt uppmuntrande delen av min klagovisa: den fejkade positivismen:
Imorgon är det fredag, arbetsveckan är slut och på kvällen får jag gå och konserta tillsammans med finaste maken. Skulle egentligen vilja äta chips och njuta av musiken, men det är inte så populärt i en kyrka tror jag. Så jag hoppar över det. Och så blir det lördag, ledig och fri som en fågel. En hel dag att disponera som jag och familjen vill. Och sedan blir det söndag, vackra vackra söndag.
Livet är bra. Det är jag som har inställningsproblem för tillfället.
5 kommentarer:
Åh, dedär pms-fenomenet igen, ja blir nästan avundsjuk... fantasktiskt att ha en helt legitim orsak att få vara cranky å sur flera dagar, I'd love that! :)
Javisst ja. du hör ju inte till den olycksaliga skaran av PMS brudar. Nej vet hur unga dam, var glad över att slippa detta. Fast ok, det kan faktiskt vara skönt att ha något att skylla på när allt blir fel. När man inte får på sig jeansen. När man bara vill äta choklad. När man blir furiös av åsynen av make och barn... Hmmm, kanske det inte är så dumt med PMS ändå, om inte annat så kanske du kan fejka lite? Säg att du med ålderns rätt har börjat ha känningar av PMS? :D
Pms-humör och annat humör. Det är vad jag lider av ;)
"Inga fler gudar! Ge mig en människa, Hon ska vara som jag: dunkel, oavslutad, oklar och dimmig." Witold Gombrowicz
Nina---> Annat humör, jojomen, det hittas här också :D
Lott--->Oj, mr Gombrowicz vet vad han pratar om. Gillar speciellt det där med oavslutad, det är något som jag tenderar glömma. Jag är oavslutad, det är vi alla. Det är inte slutet som är det viktigaste, utan den knaggliga vägen dit.
Skicka en kommentar