Wow, svinsen har totalt tagit över media här hemma hos oss. Nu börjar jag bli så grymt trött på skiten, all tjat om vaccinering hit och dit... Jag ber ödmjukast om att få slippa. Vi beslöt i ett tidigt skede att skippa vaccineringen och det linjen har vi hållit, men oj vad läget har blivit spänt. Människor, speciellt föräldrar, är rent utsagt livrädda och jag förstår dem verkligen. Också jag har darrat på manchetten ett par gånger men eftersom finaste maken också har varit på njet-sidan så har saken egentligen varit ur världen för länge sedan. Stunder som dessa som älskar jag hans rycka-på-axeln-allt-ordnar-sig-attityd. Den driver mig ibland till vansinne, men just nu lutar jag mig mot honom och håller i hårt när det stormar. Jag tror vi har gjort det rätta beslutet för oss. Alla andra får ta sina egna beslut och det finns inget fördömande i det alls. Är det inte skönt när det är så? Den som vill vaccinera gör det och den som vill slippa slipper. Underbart enkelt. Inget ont samvete. Inga blickar. Bara stilla nickande.
Tänd ljus i höstrusket. Mörket flyr, dagen gryr.
3 kommentarer:
Fundera i natt om he var rätta beslute. Fick feber å en grymt svår huvudvärk. Har aldrig vari med om na liknand. Suck...
Nåja, jag har dzort e nu så... kanstsi he var rätt för me, jag veit int...
Men du böv int funder namejr, he e dzot å ja sku ha dzot sama sak om ja sku ha viri i tin sits. He int så svart-vit deher som mang vill ha e till. Var å ejn besluter sjölv.
När jag darrade på manchetten kontaktade jag en klok vän. ;)
Skicka en kommentar