Idag, goda vänner, har jag åter igen drabbats av släktförbannelsen. Den återkommer inte så ofta, egentligen är den relativt valbar men jag hoppas ändå varje gång att jag ska slippa den. Förbannelsen ärvs från mor till dotter och så långt som jag känner till min släkt så har vi alla kvinns burit detta ok. Vi kan inte baka något som innehåller maräng. Nej satan. Det går inte. Och jag, mitt nöt, passar på att testa förbannelsens verkningsgrad kvällen före ett superkalas (kalas då fler än tre stycken firas på samma gång). Vinbärsmarängen skulle bli frasig och snärtig, den är mossig och otrevlig. Men jag tänker bjuda på den ändå. För jag lät discomusiken dunka in i äggvitesmeten när assistenten vispade. Disco Inferno ända in i minsta proteinfiber.
Den bara måste vara god. Fast den mest liknar en tvättsvamp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar