söndag 8 mars 2009

Sommartider nej nej. Sommartider.

Min inre klocka går fel. Inte den biologiska då, utan den andra klockan. Ni vet. Jag brukar kunna programera mig själv att vakna vissa tider, så igår sa jag högt till mig själv att jag önskar vakna klockan 7.15. Japp japp, klockan 5.35 vaknade jag första gången, kikade på den uberfula prinsessklockan och konstaterade att jag inte ens under vardagarna stiger upp så tidigt. Jag sa ju 7.15, pep jag frusterat och somnade om. En timme senare vaknade jag än en gång och höll knappt på att få tillbaka sömnen. Lekte med tanken på att stiga upp och ta en promenad men sängvärmen höll mig tillbaka. Och så tillsist var det minstingen som väckte mig 7.40 när hon knäppte på teven i vardagsrummen. Kände mig trött och seg och orkade solhälsa tre gånger.

Så vad göra? Jag vet ju inte ens var visarna sitter så jag kan inte justera klockan... på riktigt. Jag tror det är solljuset som har vänt upp och ner på tidsrytmen, min kropp har inte hunnit med övergången från nattlandskap till ymnigt solljus. Och om några veckor är det dags att backa visarna på den riktiga klockan när vi övergår till sommaritd.

Shit, jag kommer att vakna typ 4.30 på lördagsmornarna och aldrig få fatt sömnen igen.

Dagens citat: "Ordning är för idioter, genier behärskar kaos."

2 kommentarer:

Magdalena sa...

Bästa citatet jag har läst hittills, känns så skönt att få höra detta när man tillfälligt har sovrummet i vardagsrummet och klädskåpet lite överallt i huset och inget händer för att göra saken bättre.
Om inre klockan kan man bara med en suck konstatera att man fr.o.m. nu och flera månader framåt kan säga adjö till långa sovmorgnar, det är antagligen de än så länge mörka kvällarna man borde ta vara på och gå och lägga sig tidigare för att orka stiga upp 5 eller när det nu är.

Ida sa...

Och det ligger också något i det tänker jag. Usch, att ha sovrummet utspridd över halva huset är påfrestande. När sedan barnen gör sitt bästa för att förbättra på utspridningen blir det ännu trevligare. Inte för att era barn nödvändigtvis gör det, jag tänker på mina små ättelägg och deras framfart i detta vårt ostädade hushål (obs glömde med flit bort ett l...)