En bloggare frågade sig varför folk skaffar barn (fast barn inte är något man skaffar, som hund) när de sedan gnäller över hur jobbigt det är. Jag funderade lite på detta, främst eftersom jag också stämmer in i klagokören som mässar om snoriga ungar, leksaker överallt och trotsutbrott. Men idag såg jag svaret solklart framför mig. I församlingshemmet, i skepnaden av en urtvättad blommig sommarkjol. Såhär är det: jag har en mycket bestämd och medveten fyraårig dam under mitt tak. Hon är speciellt noga med kläder och komponerar själv ihop vad hon har på sig om dagarna (dett skrivs också som ett slags självförsvar, hos oss samsas rutigt och randigt glatt och förnöjt...) Denna kväll hade fyraåringen julfest vid församlingshemmet och jag hade plockat fram en underbar rutig klänning med matchande skirvita strumpbyxor. Fyraåringen dängde kläderna i golvet och plockade fram en brokig tunika och en solkig kjol. Jag höjde mitt mammaveto och totalförbjöd henne att bära de kläderna. Det var my way eller så blir det ingen highway till festen. En bister fyraåring klädde på sig och vi susade iväg. Där står hon, sjunger som den ängel hon är och under en bråkdels sekund drar hon upp sin klänning lite - och där under skymtar jag genast Kjolen. Det plagg hon själv ville ha, det plagg jag förbjöd henne att bära. Jag blir så glad innifrån och ut. Underbart! Vilken perfekt kompromiss! Att jag inte kom på det själv? Det krävdes hon till det, en fantastikt klok och insiktsfull tösabit.
Jag har glädjen att ha egna barn, som varje dag lär mig att tänka utanför den berömda boxen. Jag har glädjen att jobba med olika slags barn, och varje lite ungen visar mig nya vägar. Nya sätt att tänka, agera och fungera. Nya sätt att se på mig själv och andra. Och det är jag innerligt tacksam över.
5 kommentarer:
Underbara unge! :)
Känner igen mig i historien, ingen mamma bestämmer om kläder hos oss heller utan ibland går man till lekis med sommarklänning men so be it, man får välja sina strider.
Tänk egentligen vad lätt att du själv inte behöver tänka ut garderob, utan barnen själv väljer..!
Nej, vi behöver mera think-outside-the-box-tänkande vi föräldrar och sluta gå omkring i samma mönster.
Peace and lööv :)
Som den gråtlisa jag är just nu så framkallade dethär ju värsta snyften, också! Din supertjej har livet på klart, så är det bara. Jag kommer tänka på henne resten av dagen - och ha en egen solkkjol, en som är bara min och som ingen annan vet om. Instämmer i friden och lövet med M :)
M---> Jo hon är fin, ett hjärtegott troll. Jag hoppas ramarna till min box har blivit mjukare, ibland känns det så och ibland är de cementerade. Men milli för milli... P&L right back at ya!
N---> Gråt renar själen, det blir dessutom ett tomrum för något annat att komma in. Och ja! Alla får vi ha våra kjolar, under den unform som vi annars motvilligt iklär oss. P&L right back at u 2!
Så underbart! Ungar är fantastiska när de visar vägen. Bara man ser den... men det gjorde du ju i allra högsta grad! Med en sådan frimodig tjej har hon säkert en skön mamma :)
Jo det där med att se vad de vill visa, det är inte alltid lätt. Och ibland ser man det först efteråt, och ibland inte alls :)
Skicka en kommentar