Jag lider av escapism. Det yttrar sig i allmänt missnöje, högt flygande drömmar och stundtals rigorösa drömmar varav de flesta börjar med orden "Varje gång jag tänker på framtiden ser jag en milsvid kritvit strand, varför gör jag det?". Nu låter det kanske som om jag vill sticka från vintern men se så enkelt är det inte. Vintern stör mig inte nämnvärt, varför marra då det bara är slöseri på energi. Spara på dig själv och acceptera att snö och kyla är en (väsentlig) del av vardagen just nu. Nej. La problema ligger djupare än så och jag har inte kommit så långt i min soulsearching så att jag benat ut varför jag bara vill ta min famlj under armen och sticka iväg! Det pölliga är att jag trivs riktigt bra med mitt liv som det är nu. Och resten av familjen trivs också med sina liv och leverna. Vi har det gött. Så varför vill jag bort? Vad är det som möjligen kan fattas?
När jag har allt.
4 kommentarer:
Är du säker på att det är en strand du ser? Kanske det är snö?? Jag vill också bort...lååångt bort. Jag vill ta med gubben, barnen och blåa huset (och kanske en liiiten hundlapp)och åka låååångt borta.
He no en strand, fö ja siter på e i bikini å sarong (undelit påminder ja liti om Gisele Blumchen va nu he kan bero på) å båna springer i have i simar. Snart får ni fara langt bort, int na läng kvar!!
När vi har allt.
Då var vi där igen. Undrar om det inte är dags för en Santosha-meditation snart. Vad tror du? :)
Santosha meditation... är det när man broderar in "Förnöjsamhet är hemmets lycka" på en 1x1 meter stor... broderingsduk? (eller vad det nu heter)
Skicka en kommentar