onsdag 14 oktober 2009

Aber...

...fast fullt så tacksam och ödmjuk var jag inte ett par timmar senare när barnen dissade min fisksoppa och mitt bröd. Soppan som jag gjorde från scratch, fylld med ekologiska råvaror och färska örter. Man kan nästan säga att jag fiskade upp fisken själv (från frysen...). Det nybakade fiberbrödet smalt i munnen och med en ostbit på kändes det som om jag tog en smakbit av himmelen.

Men nej. Barnen ogillade. Och jag insåg att alla skulle ha vunnit på ett besök till Mäkken. Kids skulle ha ätit, jag skulle ha fått läsa mina älskade böcker istället för att vara fastkedjad vid spisen.

Feck. Mammalivet är otacksamt!

3 kommentarer:

linda sa...

åh, d låter maten låter ljuvlig... d var då märkliga barn som dissar sådana läckerheter! Hmm... detta får mig osökt att tänka på din hösttävling, vad blev det av den? Vi gissade ju så friskt om din kommande grönsaksskörd. :)

Magdalena sa...

I min mun vattnas det iaf så häng inte läpp :) Ja tack, jag vet allt om otacksamma barn när man stått och slavat vid spisen. Eller micron :)Jag kör samma mantra åt dem om barnen i Afrika som inte får nån mat alls, ibland på veckor. Det gick bra första och andra gången, men numera sneglar de bara på varandra och är eftertänksamma en liten stund innan gnället går igång igen.
Det är bara att bita ihop, andas och sen kan man ju alltid ställa fram den kalla maten åt dem till frukost igen..?
Återanvändning :)
Keep up the good work!

Å sa...

Linda--> Mina barn är lite småmärkliga alltsomoftast. Detta sagt med innerlig kärlek givetvis, men lite småsur blir man när maten får sura miner. Fast nu bakar jag pizza, det borde falla töserna på läppen :D
Maggan---> Hehe, I like din idé om återanvändning. Ekologiskt tänkande framför allt. Så, fisksoppa till frukost med andra ord!