Barn och man är ute ur huset och kommer inte hem på en bra stund. Ensam med ens, för första gången på riktigt länge. Njuta är bara förnamnet. Kryckisen har blivit upgradad till finaste maken, han skippade på eget bevåg gipset i torsdags och använder det trassliga benet så gott det går. Lite konstig gångstil har han, foten har droppat ner, men det ska tränas upp och jag vågar faktiskt tro att det blir riktigt riktigt bra. Känner mig ödmjukt tacksam, det är ingen självklarhet att man läker 100%. Stor hjälp har jag haft av affirmationen "allt ordnar sig perfekt". Den meningen har snurrat i mitt huvud mer eller mindre dygnet runt.
Vad göra idag då? Tja, ska riva lite ogräs och sedan ska jag plantera rumpan i solstolen och läsa en god bok. Som min finaste frisörska/smygterapeut sa igår när vi pratade om stress: Jag måste ju hinna ha lite kul emellanåt.
Solsken åt er!
2 kommentarer:
Du är klok. Som vanligt. Särskilt detdär med en bra bok i solstolen tycker jag om. Btw så har du Lingon & Lust att vänta småningom.... ska speeda på min läsning ;)
Fint att maken börjar bli sig själv igen - dina affirmationer har säkert gjort större inverkan än ni någonsin får veta!
Läs i godan ro min vän. Jag har ännu inte avslutat vare sig Kleopatra eller musikboken. Min klokhet sträcker sig inte över svåra hjärnord så det går lååångsamt :) Affiramtioner laddade med energi är mer eller mindre explosiva, man måste tänka noga efter vad man vill. För det vet man inte alltid.
Skicka en kommentar