fredag 19 mars 2010

Pizzamusik

Har en tiara på huvudet as I write. Jag vet inte riktigt varför, den passar nu bara så bra på hjässan. Äldstingen konstaterade för ett par dagar sedan:
-Du e så konstig mamma.
-Ja he e ja, mös jag förnöjt och fortsatte med mina konstiga göromål. Konstig är egentligen en vacker komplimang, det betyder att man är den man är. Ärlig. Idag sjöng jag åt pizzadegen jag bakade så att den skulle bli riktigt god och krispig och vet ni - det blev den. Fyra ugnsplåtar med de maffigaste pizzor i stada. Först sjöng jag denna, sedan denna och till sist escapismens tributsång nr 1 .

Ifall ni vill prova själva menar jag. Nu kan jag inte skriva mer för FM spelar Metallica på farliga decibeller, liksom för att neutralisera alla hippie-energier som flödat tidigare idag.

2 kommentarer:

Nina sa...

Jag älskar att vara konstig!

Ida sa...

It´s the only way to fly