Bold and beautiful

Det finns en bra bild på mig. En stycken. Och nu hittar jag den inte i min (ok, vår) dator. Det kan hända att jag måste ta ovanstående, den är liksom min näst bästa. Visst kommer den att platsa bra på min cyberCV?

Självisk

Förlåt. Klart ni får se. Men flina inte åt min slutna bröstkorg, I´m getting there.

Solnedgången är lånad från http://www.hiren.info/desktop-wallpapers/natural-pictures/savage-sunset .

Kode: sjuk rygg

Yes. Vem kunde tro att jag spenderade 10 h vid datorn igår med tanke på hur illa uppdaterad bloggen är. Jag satt och handkodade min hemsida och inte för att plötsligt fick lust utan för att det är en skoluppgift. Hemsidan blev silvrig med ett stiligt bildcollage på undertecknad. Där kommer också att finnas en bild på mig i en ivrig trikonasana i soluppgången (fotomontage...) men den är inte riktigt klar än. Och nej ni får knappast se sidan (egentligen sidorna) när den är klar, kommer att publicera den på en hemlig intraserver (hittade just på det där ordet själv) och bara låta min lärare se. Det känns so 90´s att göra en hemsida om sig själv by the way, bloggarna har ju sedan länge tagit över. Borde koda lite på min egen blogg, men tja. Jag är ingen Linus Torvalds (läs, bra bok) direkt och jag tror inte ni skulle uppskatta mina taggförsök.

Nu ska jag "länka ihop bilder och sidor", som det så vackert står på mitt papper.

hela sanningen och inget annat än sanningen

Vem chicken på bilden är? Det är ju jag for crying out loud. Jag gör padaghustasana i stilettos och blir lite sur när FM smygfotar. Ju.

Har för övrigt märkt av en intressant bieffekt av att intensivt ödmjuka mig och be om seger (händerna i namaste över huvudet), insikt (...pannan), sanning (...munnen) och kärlek&medkänsla (...hjärtat). Jag är liksom väldans sanningsbenägen om vi säger så. Inte så att jag pekar på damer i fula hattar och leverera obehagliga sanningar om deras huvudbonader utan nu tänker jag på mera vardagliga sanningar. Som när FM ockuperade datorn med need for piping speed och jag blev gnällig och hävdade att jag behöver kolla av majlen eftersom jag är så VIP. Nå, ni ser ju var jag är nu. Men istället för att dyka ner bakom skärmen och slösurfa vidare som en normal människa (eller fru) får jag blackout och hör mig själv säga "Förlåt för att jag jagade bort dig från datorn, jag kollar inte alls min e-post utan bloggar istället". FM rycker på axlarna och fortsätter läsa tidning medans jag återvänder till verkligheten med ett ryck. Sneglar omkring mig, fnyser lite och fortsätter skriva.

Hoppas segern hjälper mot sockerbegäret.

Amore

Eftersom jag tycker julen är för kommersialistisk så behöver man inte vara ett freaking geni för att räkna ut att jag inte heller är något större fan av alla hjärtans dag. Men. Kärlek är nu kärlek, and if it makes them happy it can´t be that bad. Så ni får två presenter av mig mina små valentinevänner: en hjärtebild av undertecknad och en noga utvald måndags-Muse.

Puss.

Allt på en gång

När man har som mest tid att skriva, då blir det minst skrivet. Intressant det där, kanske ett uns stress och jäkt inte är så illa ändå. Idag är vi väl de enda i plattlandet som inte skriker halsen av oss på idolkonsert. Istället blev det biobesök (betyg 5/5) och pizza på agendan för la familia. Givetvis tog jag hem halva pizzan, är sällan så hungrig att jag skulle orka en hel tack så mycket. Nu är kvällssnackset fixat, skönt att slippa skåpplundringen som annars brukar inledas kl 21.

Anti-godis tiden går fint. Nå nej, jag äter inget snask men gillar det icke alls, min lever protesterar (det kliar under mina fötter) och jag har faktiskt fått lite tandvärk. Intressant det där, kanske ett uns godis nu och då inte är så illa ändå. Äldstingen ville äta karkki idag då Far i huset snaskade på bio men jag höll ett brandtal om karaktär, inre styrka och målmedvetenhet. Jag talade lika mycket åt mig själv som åt barna. I miss my sugar.

Bilder från veckan som gått. Vi tar liksom allt på en gång.

Osmo Cosmo är vår baby. En något hårig, men ack så självständig baby. Just the way I like it.
Nyttiga fetternas kväll. Vi åt avocado i dipform, linfröolja i bärsmoothie, grädde på LCHF tårta, olivolja i grissini samt chips friterat i solrosolja. Samt C-vitamin boost i drickform. Jag kände mig rysligt smart dagen därpå.

Jag får inte ens heliga Paulias att hållas vid liv längre. Skam.

Frukt i mängd och massor. Inte så värst LCHF men så gott så gott. Och dessutom är jag ingen LCHF:are, är för veggo för det.

Efter denna bild har jag köpt mera honung. Det börjar bli nästan absurt. Jag och min dunderhonung.

Fänrik Å´s muffins

Har bakar runies idag, riktigt goa blev de. Tyvärr fick man bara en på var (utom min far som fick två) men då är man ju extra tacksam för den man får. Tänker jag. Lite lutherskt såhär en söndag.

Systra M fotade också runebergarna, får se om hon publicerar *spännande spännande*

lördag

Du gör det. Jag gör det. Alla gör det. Ser på roliga videoklipp på nätet. Och lördagen till ära får ni min favvo voila.

Jag och systra ska ha Twilightnight ikväll, äta vuxenchips och dricka granatäppelsmoothie. Hoppas också du får en trevlig kväll, med eller utan vampyrer.

antisugar

På riktigt. När blir jag pigg och härlig och framför allt, snorfri? D-vitamin är säkert bara bluff&båg fnys.

För ett par veckor sa chix att de ska godis-strejka. Det tyckte jag var lovvärt och hörde plötsligt mig själv säga att det kan jag också göra. Som moral support. Jag insåg genast mitt misstag men det var försent. Nu är jag ofrivilligt med i detta sadistiska experiment och den enda förklaringen på varför jag lovade så runt är att jag hade fyllt alla Maslows behovshiarker och kände mig tillfreds med livet. På kvällarna när blodsockret dansar hambo är det inte alls lika skönt att knappra på riskakor och hyperventilera i soffan. S-a-k-e-l-i.

Till all lycka finns det chips, min snuttefilt.

znark

Nå. Jag är trött. När ska D-vitaminkicken infinna sig?

Det är tacksamt att ta bild av moi när jag har jobbvecka eftersom jag då är så vacker och fixad. Andra veckor är det mera ve och fasa jag ser ut som en trasa.

oldie

Köpte ett gäng Tara tidningar från bibban. Jag ba:
-ok, tidningar för dö middelejddz voman men jag kan väl ge dem en chans för ynka 1€.
Jag åkte hem och bläddrade lite och blev stormförjust! Jag hade nämligen glömt att jag är en middelejddz voman själv och hittar således massor med läsbart. Tillexempel en krysslista "så vet du att du är medeålders". Jag fick nio kryss av tio möjliga! Skulle jag ha gäddhäng så skulle det ha blivit napakymppi.

Jag har en teori om mitt tidiga åldrande. För det första har det en hel del att göra med chix, som ung mor (och sedmera maka) så är det oundvikligt att plussa till åldrar med racerfart. Från 21 till 45 på några år ungefär. Men så har jag nog alltid haft en bra tantgrund tror jag, alltid varit en gammal, om nu än inte en vis, själ. Gött så. Åldern är ju som bekant bara en siffra och jag kan tänka mig att min själsålder saktar in och sedan stannar av tills alla andra hunnit upp. Eller så regresserar jag och blir fjårtis när andra likaåldrade helst stannar hemma och lägger pussel.

Bild: mina rynkor.