lördag 27 november 2010

hjärnfrys

Julklappstips till FM, en t-shirt med I´m with stupid tryckt på. Den kan han ha när han är med mig. Och jag kan bära min dummerjönshatt. För att liksom förtydliga det hela. Varför? Jag är så korkad på jobbet allt emellanåt. Rätt ofta nu på senaste tiden tycker jag. Säger idiotsaker på finska, de flesta kunder tar det med en klackspark men vissa (få) blir sura, snörper på munnen och ger mig se paha silmä.
I måndags frågade en kund vad knäckchoklad är på finska. Jag ba: oj. Nå, choklad är ju suklaata, det vet tillochmed jag, men vad i tuhat är knäck. Vi grubblade lite på det båda två och sedan kom jag på det (not).
Jag: Nyt mä tiedän, se on näkki!
Kunden: Ei....
Sedan insåg jag att jag just namedroppat ett kondommärke åt henne.
(Knäck=nekku)

Igår önskade jag alla finskspråkiga kunder: iloista pikkujoulunviettoa. FM fnissade och sa att ingen säger så. Det skulle ju förklara varför en del kunder frågade mitä? av mig. Nu hoppas jag bara att det blir en trend och att nästa år så önskar alla finskspråkiga varandra mitt ovannämnda slagord.

Sedan bad en kund mig att specificera ett kvitto, hon hade köpt fyra krokar och ville jag skulle skriva det. Jo jag vet innerst inne vad krok är på finska men det tände liksom inte till. Jag log stålande mot henne och frågade om det var ok att jag skrev naulakko . Hon blev på riktigt sur och sa jag skulle skriva koukku istället. Jag skratta krystat, svepte med mitt hår och sa kyllä!

Att en gång säga tokiga saker är ok och lite småkul men när man får en känsla att det händer igen och igen så känner man sig korkad. Fast ok. För typ 15 år sedan skulle jag och grundfamilia äta mat på en snabbmatsrestaurang. Hon som tog emot vår beställning försökte tappert på svenska och sedan när vi var klara sa hon avslutningsvis: Jag kommer på pordet med resten. Och det uttrycket använder vi ännu idag när vi inte får med oss allt från snabbmatsdisken: resten kommer på pordet. Må jag påpeka att vi använder det av största möjliga kärlek, inte hån.
Så, nu kanske är det min tur att bli citerad hos någon familj.

Si det känns...stort.

Inga kommentarer: